Dukade bord, för midvinterblot
var hälsad vandrare i vinterland

vi vill gärna att, du är vår gäst inatt
värm dina vener varma över elden

kom låt oss sagor tälja, medan vi maten svälja
varse oss din visdom vandrare!

låt oss utbyta skvaller, tills rimfrosten faller
ve oss lite över väder och världen

ta nu av din skrud, ta del av vårt gästabud
visa oss sen vägen vi som har glömt vad vi har

samma sak då som nu, även för en muselman som du
vilsen, vanärad, varje ord ett skavsår i själen

men låt oss glömma det ikväll, denna heliga helg
vila så vackert över fruset vatten

korka upp must och mjöd, drick till din död!
våra vämjeliga sånger sen sakta dig till sömnen vaggar

låt drömmar om fjärran hav och land, låt längtans främling ta din hand
vinterkylan vinner så över sommarvärmens sömn i snön


fria från traditionens tyranni, diktar vers som är hopplöst förbi
vilken lögn, vilken villfarelse, vilken fabulerad fantasi

vi firar alla möjliga religiösa ord, men egentligen bara ett midvinterblot
vida vankar vilda tankar genom tiden över liken

människan bär traditionen osynlig i sin hand, även här i vårt mörka midvinterland
var var du när vintern andades ut och det sista av sommaren tog slut?