... efter din nästas
hustru eller åsna ...

Förvrängda budord
tolkade i negativ mening
förnedrande och solkade
genom genuspolariseringens
och mannens förtryckande
kvinnosyn
i ohelig förening

Det var så
jag uppfattade det då
redan när jag hörde
dem uttalas första gången

så många år tillbaka i tiden
långt innan
livets bakslag
började ta upp striden
med den rådande sinnesfriden
kring tingens ordning i livet

Nu när röken lagt sig
och tiden skänkt mig
utrymme för eftertanke
kontemplation
och viss revision

en mer nyanserad
om än mindre opportun
tolkning börjat träda fram

och ge kontur till en
annorlunda konklusion

Det där
med att icke hava begär
efter sin nästas hustru
råder ingen tvekan om

men det här
med att tillägget
... eller åsna ...
skulle för kvinnan
förnedrande vara

är någonting jag befarar
diskuteras kan

ty betänk
alla dessa skämt
kring vad kvinnor
lär behöva för att få
fullgod tillfredsställelse i sina liv

där slutklämmen med
Åsnan som betalar allt
är det som utgör själva poängen

inte de andra substituerande alias
som hör till nöjena i sängen

Plats för hjärtligt instämmande skratt!

Eller ...?

Ler inte ens en gång!
Varför är det mer lustigt
att likna en åsna med en man?

En man som erövrar en kvinna
slickar, sätter på för att sedan bara försvinna
är intet annat än en föraktlig bock

Men en kvinna som mäns hjärtan vinna
förbrukar dem för att sedan be dem försvinna
och inte besvära henne igen
hon betraktas som modern, stark och självständig
en tvättäkta vardagens hjältinna ...

Min övertygelse kring vikten av humanism
och ömsesidighet vad avser medmänsklighet
blir med tiden och liknande eftertankens konklusioner
allt mer beständig och oeftergivlig ...