Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
Dessa, ja, låt säga lite mer deprimerande texterna är många från en längre tid sedan...


Panikklocka

Jag la mig där rosorna redan vissnat…
men det gjorde ingenting, det fanns massor av liv.

Taggtråd, vassa linjer… likt vajrar.
Nära kroppen ligger dom. Nästan perfekt.

Smärtan - fascinerande.
Den väcker mig till liv!
Plågsam …
Skön likt en förbjuden orgasm av hårda kåta grepp.

Tungan, som önskar talan finner inga ord.
Kan bara skrika inombords!
Där ingen annan hör… bara hjärtat som ekar tomhet från saknad av kärlek.

Tick tack… tick tack… tick tack.
Hatar tiden som aldrig fanns.
Klockorna påminner mig om nutid.
Tid som går…
Vart?

Det finns ingen tid.




Fri vers av liten i
Läst 269 gånger
Publicerad 2007-01-07 18:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

liten i