Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Hälften kärlek, hälften hat.




Som att mitt hjärta varit ett, men aldrig helt.
Som slemmigt kött som torkat och blivit stelt.

Äckligt, sa du, och spottade blött, återigen var det blodigt och rött.

Som att mitt hjärta, blev till två. Ena halvan fick jag,
den andra tog du och sa att jag aldrig det åter skulle få.

Du kryddade starkt, med peppar och salt, la det i värme,
men lät det bada i kallt.

Som att mitt hjärta blev till föda för dig.
Du tuggade glatt energin ur mig.

Sena för sena, bitar och stycken, svalde du hungrigt,
det blev aldrig för mycket.

Som att mitt hjärta, för det fanns lite kvar... levde ändå,
när de mindes alla andra, vackra dar..

Så kom du en dag med slamsan i din hand,
men du höll den försiktigt, o mitt hjärta satts i brand!

Som att mitt hjärta var svultet och nästan dött,
åter torkat.
Spotta igen! Det måste bli rött!

Du tittade länge, plötsligt blev du varm,
och visade ångest blandad med charm..

Som att mitt hjärta..

Så kom den dan.. som hjärtat fruktat,
men efter ömma veckor, som det länge efter suktat.

Som att mitt hjärta... som att mitt allt,
förvirrad av värme som åter blev kall..

Du satt dig ner med halvan i din hand, du sa att
du var hungrig.
Jag var naiv av hopp o mitt hjärta satts i brand.

Som att... misstanken väcktes från omedveten koma,
hjärtat blev lurat åter av ord som du lovat..

Du började skrika, kramade hårdare, o började nita.
Jag la mig ner, jag med min halva, skälvandes,
som att jorden började skalva.

Som att mitt hjärta... slets ur mig, ville rymma med
rusande fart,
långt från dig.

Du var åter på jakt.
Hungrig efter byte, blev du triggad och snabb!

Som att mitt hjärta, som att mitt allt..
men något hände, jag tror jag slog i huvet
och jag blev kall!

Men du gav dig aldrig, för dig var det lätt,
du hade gjort det förr,
och du blev aldrig mätt.

Som att mitt hjärta, plötsligt ville slå, samlade kraft
och gav mig mig på.

Du skrek. Men plötsligt blev du tyst, ty ditt hjärta var utslitet,
jag tog det från ditt bröst.

Som att mitt hjärta... blev helt igen... med min halva sen förut,
och resten hämnd.









Fri vers av liten i
Läst 384 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-01-13 15:25



Bookmark and Share


    M
blir helt stum. Vilken kraft, vilket språk. Jag vet inte om jag ska bli arg, ska jag det?
Hoppas hjärtat hamnar hos någon som kan fylla det i stället för att äta....
2007-01-15

  Ida2
Jag sitter häpnad över dikten. Väldgt vacker och skapande.
Gillar den jätte mycket!
2007-01-13
  > Nästa text
< Föregående

liten i