Med meningen ekande i huvudet
gick hon på den vindpinade landsvägen
inte ens snön var där
som ett mjukt täcke över det gråa

Orden som fastnat i hennes minne
och som fått fantasi och försvar
att ta fart
var uttalade i välmening
och med mjukaste röst

Ändå kände hon hårdheten i budskapet
och om hon varit lite mer betydelsefull
inte fullt så besvärlig
hade hon kanske sluppit
höra dessa kalla ord