Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

När munnar mättas utav törsten av våra kroppar..,


Jag drack vin i från din kropp och åt i från din mun,

Törsten till samhörigheten brann i kapp med ljuset.

du tände för att låta skuggorna tala i tystnad.

Omättad av beröringar smekte vi tiden.

Som sprang i kapp med våran puls.

Vi älskade till rytmen utav våra hjärtslag.

och blev ett med natten.

Jag minns jag tänkte att jag aldrig skulle släppa dig i från min sidan.

Sen vaknade jag kallsvettig och på den sida du hade legat.

Fanns bara rum för ett svettigt skrynkligt lakan.




Fri vers av Daniel lindqvist
Läst 573 gånger
Publicerad 2007-01-22 10:32



Bookmark and Share

  > Nästa text
< Föregående

Daniel lindqvist
Daniel lindqvist