Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

du föll precis..

Åh, så enkel du är.
Jag suckar högt i hopp om att du kanske hör mig, förstår.

Men innan den önskan skulle bli mig sann skulle mina suckningar bli miljoner.

Hur kan du dig tillåtas bli så skrämd av livet.
Varför falla rakt
ner i gropen som är fylld av stolthet och fördomar.

Ja... helvetes jävlar.
Så trist, jag trodde du var unik.

..Men så likt alla andra kopior är du skapad
av ömtåligt glas...

går du sönder om jag rör vid dig?

i så fall vill jag slå hårt.

Men det gör jag inte.. men kanske blåser jag lite..
så du får svaja,
kanske trilla ner från den himmelshöga pidestalen
du byggt i botten av gropen... uppåt..

I think you need it.

Du tycks inte se orosmolnen på himlen runtom..

faaaan.. blir berörd
jag älskar dig.
men jag kan inte låta dig höra det nu..

du skulle aldrig komma ner igen.






Fri vers av synda
Läst 332 gånger
Publicerad 2007-01-21 22:19



Bookmark and Share


    Josefin Johansson
Jag äslakar den här dikten. Den är underbar och fick mig att läsa resten av dina dikter. Jag tycker omde allihop. Fan va bra du är
2007-01-24
  > Nästa text
< Föregående

synda