Minns min skogsglänta
Jag minns dig lilla skogsglänta
Du fanns där
en liten bit in i vår skog
Som ett vackert litet smycke
låg du i den stora skogen
Precis lagom långt bort
för att jag skulle våga
besöka dig
Jag var en liten flicka
som kunde tycka att
världen var så
skrämmande ibland
Då sökte jag upp dig
Du kändes så trygg
och hos dig
fick jag vara ensam
med mina tankar...
Du välkomnade mig med
ditt lena ljusgröna gräs
som kändes som ett
mjukt och skönt täcke
Här och var fanns små
skogsstjärnor som var
så vackra att se på...
Jag hälsade på dig en dag för några
år sedan för att se om du fanns kvar
Och där fanns du...
Precis som jag minns dig
Minns du mig?