jag stirrar stumt på orden
som helt plötsligt ploppat upp på min dataskärm
de hemska svekfulla orden

\"jag måste berätta en sak
det finns en annan jag älskar än dig,
någon jag håller mer kär än du kan föreställa dig\"

det var så han sa
typ iallafall

som den svikna lilla tonårstjej jag var
sprang jag in på toaletten och grät

min första riktiga kärlek hade dissat mig!
sagt adjö och bara gått

hur kunde jag tro på nått så dumt som kärleken??

\"du får behandla mig som en pojkvän ändå\"

så sa han sen
rädd att jag inte vill se honom igen

visst vill jag ha dig som pojkvän
visst vill jag kyssa dina läppar en gång till
krama kroppen som så många gånger skyddat mig

\" jag vill behålla dig i tio dagar\"

sa jag till svar
och fällde ännu en tår tilll avsked
avskedet till det jag trodde varit kärlek

de kommande tio dagarna var mitt avsked till dig
ett avsked jag tog ut så mycket jag kunde av

kyssar
kramar
och en och annan tår

det var det som var mitt farväl till dig

nu är du borta
borta ur mitt liv

och jag
jag har lärt mig leva efter mottot:

\"mister du en så står det tusen åter\"

kanske träffar jag någon av dom
999 stycken som är kvar någon dag

men jag vet inte riktigt om jag ser frammemot
att kanske mista någon som dig igen

niohundranittionio, nu är du ute ur mitt liv