Snön knarrar så där härligt
under mina fötter...
Vinterluften är kall att andas in
överallt ligger snön
bländande vit...
Himlen är mörkt blå
och jag ser en rovfågel
cirkla där uppe
sökandes... spejandes...


Skogens träd bildar figurer
av snön de är inbäddade i...
Som en sagas aktörer i givakt
Ibland om jag kommer åt dem
ruskar de lite på sig
för att sedan inta sin
position igen...
Där borta skuttar en hare!
lika vit som snön...
Hoppas det bara är jag som ser dig,
hinner jag tänka innan den har
försvunnit in i skogen...


Det är en dov ,mjuk tystnad
som omgärdar denna tillvaro
Inga ljud hörs...
Bara tystnaden råder
Här finns ro för mina tankar
Här är fullkomlig ro...