Det började med lätta diktsamlingar som snart blev till tyngre

Karin Boye Emely Dickinson Kristina Lugn
utan att jag vet hur det gick till satt jag snart med pennan själv

hjärtat sög efter likasinnade 
snart skaffade jag en dator och började söka mitt gift på nätet
det räckte med en dos av poeter.se sen var jag fast

sen gick det utför snabbt
efter bara några veckor hade jag sjunkit så djupt ner i poesiträsket att det gick ut över min sömn
mitt jobb
min disk
mina vänner
min älskling
glömde bort att äta glömde bort att gå ut
mager och blek satt jag med febrig blick och sökte igenom dagens texter för någonting att njuta av en kort stund

började tänka alla tankar i diktform vilket resulterade i förlorade vänner och ca 20 st fragment till olika dikter som inte passar ihop

block och pennor överallt

kan få plötsliga poesiattacker var som helst
i varuhus på jobbet i bilen i sängen
kan stå med glasartad blick i affären med brödet i handen och bara sukta efter en diktkick
har nu nått botten av förnedring, då jag kom på mig själv med att försöka smygläsa poesi på jobbet

vägen tillbaka till ett värdigt liv är lång
måste kämpa nu och ta en dag i taget och försöka hålla poesin under kontroll
sista steget annars är väl ett poesifritt behandlingshem

undra om det finns sådana tänker jag lite lätt abstinensskakande med blicken på pennan...