Du såg in i mina ögon, men såg du
vem jag egentligen var?
Där stod du bara med händerna i fickorna
och kysste minnena god natt.
Då ville jag aldrig se dig igen.
Meningslösheten smög sig på
och jag var tvungen att dra min själ
Närmare min kropp,
rädd att du annars skulle ta dina
ut ur dina fickor och grabba tag
i min själ,
hårt och hänsynslöst
och sedan springa din väg
med dina händer fulla av min själ
och sprida ut den på de vidrigaste
stället du kunde hitta.
Därför vill jag aldrig se dig igen,
visst, jag var rädd
men aldrig feg.