Det är bara ord, ord kan man ge det kostar inget, ord flyger så lätt, lätt att ge lätt att ta.

Ord om kärlek, ord som tröstar, ord som skrämmer, ord som sårar.

En känsla som fångats i flykten, intimitet, själslig förening.

Det kan bara hända en gång på tusen.

Att möta en bland alla dessa tusen själar som flyger i rymden o hålla den kvar.

Att stanna upp och hålla den och inte låta rädslan styra.

Att våga lämna ut sin själ till en annan, blotta sej, ge sej, bara vara.

Det är en förmån,

Att få hålla en hand fast det är många mil som skiljer, att få känna sej speciell, utvald.

Att den här själen talar bara till mej, den är unik, ingen dussinsjäl, att en liten bit bara tillhör mej o att ingen annan kan ta dess plats…

Och att själv ge den en ett eget rum, dit ingen annan kan komma.