Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 
En text jag skrev en natt för länge sedan.


Orden…

Orden….

Jag ville att du skulle lyssna, bara lyssna och finnas där, men du har vänt dig om, mina ord studsar mot din rygg.

Din ordbägare har runnit över du har inte plats för mer. Som vatten rinner det av dej, rännilar av ord som plaskar runt dina fötter.

Jag ville inte att du skulle behålla orden, jag ville att du skulle förvara dem en liten stund och sedan låta dem försvinna.

Jag sväljer de verkliga orden, de lägger sig i magen som en sörja av osagda ord, jag känner att om jag sa dem så skulle de studsa mot din avstängdhet och komma tillbaka till mej oförlösta.

Jag ville att du skulle finnas där för mej en liten stund, jag ville inte att du skulle bära mej.

Jag ville kanske för mycket.

Love




Fri vers av bittebo
Läst 566 gånger
Publicerad 2007-06-13 23:05



Bookmark and Share


    Mejja
tårtrillande. Ja dessa dina ord KÄNNS.
Så ont det gör när man inte orkar ensam men inte har någon som orkar vara kvar brevid. Smärtsamt är det med åtvända ryggar. Kallt blir det då inombords.
Bra skrivet och beskrivet!
2007-06-13
  > Nästa text
< Föregående

bittebo