Här står jag framför dig
som handfallen från himmlen.

Men varför tittar du genom mig? Jag är här, jag finns här, jag står här.
Jag finns här, bara för din skull.
Och just då går du förbi mig likt en människa som bara vill ha frid.

Strunta i alla bekymmer, låtsas att dem är borta. Du behöver dem inte mer. Du behöver inte mig mer.
Det är okej. Jag förstår.

Gå då, få din frid. Men tänk på att du kan aldrig vända om igen, så stanna upp, bara för sista gången och tänk igenom allt. En gång till.

Bara för min skull.