När dina fattningar om livet blir tama
då skratten ekar ut i tomma intet
ingen glädje riktigt når fram
och alla orden blir meningslösa
ingen tanke redig nog för att fattas
till handling

Är det då det stora allvaret gripit in
kylan känns isande runt din själ
djupet inom dig bottenlöst svart
hisnande känsla av att allt bara
snurrar på i en dans utan stopp
där du helst bara vill kliva av

Är det då man ropar som som högst
att man vill bli räddad från smärtan
smärtan som gräver hål i hjärtat
lämnar stora sår öppna
färdiga för läkning men hinner inte
påbörja processen innan nästa attack