Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Ensam,död

Helt ensam..

ingen där..

det enda som omger mig

är mögliga trånga väggar..

väggar som blir allt trängre och trängre..

svårt att andas..

försöker att ta ett andetag..

men luften är slut..

de fuktskadade väggarna kramar nu om mig så hårt..

att det inte längre finns någon återvändo..

det är över..

svarta moln dödar ljuset!




Fri vers av wiicca
Läst 293 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-04-11 20:44



Bookmark and Share


  hilja
bokmärker!
2007-04-13

  Hildegun Relefors
Högsta betyg för dikten och känslan, men ändra gärna \"ända_ enda\" och \"trångare_trängre\"
2007-04-13

  Jan Linderoth
Föll in i den här dikten! Strax efter din kommentar på min!
Det var ju en syster! Solklart men mörkt!
2007-04-12

  hilja
Känner paniken och ångesten.. så tydligt känns den igen,nästan som en gammal vän som alltid är lika ovälkommen.

får själv svårt att andas..
2007-04-11
  > Nästa text
< Föregående

wiicca
wiicca