Du badade i framkallningsvätska
vaskade efter konturer
gapade och skrek
syns jag nu?
om och om igen
syns jag nu?
tills omgivningen tröttnade blint

Du drack din vätska
i tveksamma barer
bland icke ljuskänsliga
med urringning ner till naveln
och mer smink än Paul Stanley
satt du och kisade
frivilligt överexponerad
och hinkade drinkar av borax och natriumhydroxid

Du letade efter någon
som skulle bekräfta
dina förskönande lögner
om dig själv
någon som var svag nog
att aldrig lämna dig
av egen kraft
som du kunde välja
att göra till vrak

Och det verkade gå så bra
tiden vaggade dig i falsk trygghet
ett långt tag
tills någon slutligen gav upp förställningen
och sa allt han hållit inne med

Igen