Rum nummer 27.

Jag har just krupit ner mellan lakanen, de känns så sterila och kalla.

Ljusstrimmor i taket från bilar som kör förbi på gatan utanför.

Hör skratten från rummet bredvid, mummel lite prat och sedan
skratt igen.

Känner mig nyfiken på deras glädje.

Klockradion visar 23.50.

Det susar i ventilationen.

Tankarna far hit och dit, snart kommer han nog den lille med sitt paraply.