Vad vacker du var
med ögon så fulla av liv
så fulla av visdom
läppar varken leende eller ledsna
totalt fångade av bara varandet i nuet
omöjligt att se
huruvida ögonen var ledsna eller glada
munnen så neutralt fångad i nuet
lika känslosamt fångad som blicken
likt en källa till ursprunget till livet
som blev så mycket, så mycket av allt
som om jag redan då visste
hur livet skulle bli.......
Omständigheterna till tillvaron
den som var då, har jag glömt
men lilla flicka
det är du och jag
nu och för evigt
lovar jag dig
att sy samman våra liv
det är du och jag
vi två
som hör ihop
någonstans på vägen
under alla år
glömde jag dig
men nu ger jag dig mitt löfte
jag ska ta hand om dig
du ska följa mig
resten av våra dagar
och jag ska ta med mig din oskuldsfulla men vägledande visdom