Mjukt känner jag en bit av dig

då jag spanar ut

över havets spegelblanka yta.

Hårt piskar en evig påminnelsestorm

det förflutnas bitande misstagsregn

i mitt tårfastfrusna klantansikte.

Mjukt ser jag en bit av dig

då jag minns

med mina spegelblanka ögon.

Snabbt slår ett hårt längtanshjärtslag

i nuets gapande ensamsjö

utanför mitt riktningsosäkra digagn.

Mjukt längtar jag efter en bit av dig

då jag skriver poesier

på spegelblanka tomblad.