Utklädd till norrman passerade han Markuskyrkans bestånd
av vita sippor en vintervår. Nu hägrade Hellasgårdens varma
choklad med vispgrädde och nygräddade kanelbullar framför
den öppna spisen.

Den nyinköpta skidutrustningen var den norske kompisens
idé; blå nickers och yllestrumpor mönstrade som lusekofta.
Hans ärvda skidor blev kasserade för nyinköp av lövtunna
löparskidor.

Nåväl, det var en solig dag och humöret var på topp;
men det knakade betänkligt ibland buskar och snår.

Aha! En älg!

Det hör till historien att älgen följde med ända hem och
lade sig för att vila under norrmannens balkong. Den åt
troligen upp de vita sipporna därstädes.