När du en dag blir skjuten
ska jag gråta i dina öppna sår
medan du ligger och tycker synd om dig själv
på din traumatiska dödsbädd
kanske i Teaterparken
och jag ska skrika åt dig

Smärta
jag vet

Smärta
TRO MIG, JAG VET

Det kan hända att jag samtidigt
skriver kluddriga skrivstilslappar
där det står hur mycket du sårat mig
under alla vedervärdiga år
och jag lägger det vid ditt hjärta
som jag förmodligen skrapat fram

Du skriker nog hysteriskt
och jag kanske svimmar av
för det är dina elaka skrik jag hör
när jag ristar in kryss i handleden

Vi förblöder troligen tillsammans där
bland alla stackars alkisar
i Teaterparken
ingen skulle hjälpa oss
för det är ju
du med dina elaka ögon
och jag med min skärda kropp