Det svider, det skriker det fullkomligt bubblar
du ljuger, du sviker det gör ni allihop
och jag undrar, och skrattar för vad ska jag göra?
Jag blundar och hoppas, men vad får jag höra?
Du ljuger och och ljuger och ljuger igen
vem fan är du nu, och vem är du och du?
Ni ljuger, ni falska, ni alla livets stora nederlag
fan vad jag hatar att hata så ja gör inte det
jag skrattar, bara skrattar åt hur ni orkar
orkar öppna käften och låta faska ord spruta ut
fullkomligt landa där de gör som mest ont
men vem har ont nu när allt kommer fram?
och vem sitter ensam och är full utav skam?
VEM vill vara dig nära när alla vet vem du är?
Och vem litar på er när ni gör så här?
Jag skrattar och undrar om ni vet vad sanning är
vad som renast av allt som finns egentligen är
jag gråter mig tills sömns med en bitterljuv vetskap inom mig
att till exempel plågas av stening till döds
för att hon ärligt älskat och dött för kärlekens skull
så går människor som ni och ljuger och njuter av det
fy fan vad ni borde skämmas, jag tål det inte mer.