Det sitter en man i parken
en utslagen man i vår värld.
En vinflaska står på marken
den gör honom ännu mer tärd

Han går alltid likadant klädd
vinter, vår, sommar som höst.
Här hjälps det inte att vara rädd
för det finns ändå ingen som ger honom tröst.

Han har inga riktiga vänner, ingen att lita på
ingen vet vad den mannen känner
ingen som varken kan eller vill förstå

Den enda värme han får
är från flaskan bredvid
och när den är tom
han går för att sova och få lite frid.

En dag är det tomt i parken
vår man finns inte mer
men vinflaskan ligger på marken
den kommer att locka fler.