blåreflexer
Konstnären Astrid Bärndal skapade bilden ©
Publicerad med tillstånd.
mest senryu
majsamling 07
skrev dikt i en dröm den var enkel och klar glömdes till kaffet andas in och ut långsamt, lugnt och länge tills suget släpper vinden spelar dockteater med träden fröken vår skymning lider mot gryning i sena maj fåglar flämtar växer och växer samlar över mitt huvud obeslutsamhet vårstädningens tre högar: kasta, spara förhandlingsbara morgonresenär står likt fryst pingvin på perrongen humlor surrade på blommande äppelträd där hon hade bott i sina drömmar lever hon ett nytt liv som cirkusartist kända sånger hörs från andra rum längre bort nu är hon här mäter tiden med suckars djup och antal för hennes ankomst pirr pirr sa våren när grönskande björkar dansar i vinden vad barnslig du är var ett vanligt klagomål i barndomen jag minns henne den vackraste vårdagen då hon gick bort njuter av din röst på telefonsvararen lyssnar om igen hon förstorade den förångade droppen till en ocean det hände innan de förlorade själen kvällstidningarna korpar kraxade bakom lärdomsstadens skinande fasad ett par gäss flyger nära det blekta havets skummande vågor