Mina tre kristaller av snö

Jag sträcker ut min hand
En efter en landar de
Stilla, försiktigt, nästan omärkligt
Tre små kristaller av snö

Tre gigantiska katedraler i min hand
Av färger ur havet, skogen och himlen
På min hud finns nu solen
Tusenfaldigad och komprimerad

Bräckliga, sköra, ofattbara
Finns de där en knapp sekund
För mig att studera
Och lära mig mening av

Varje darrning eller rörelse
Bidrar till deras skönhet
Och påverkar deras eviga liv
Vatten i dess vackraste form