Ville bara att du skulle veta
att det inte är några blåa tårar
som rinner ner för mina kinder.
Dem är svarta,
efter alla slitsamma försök
att dölja
sorgen
och rädslan
i mitt aniskte

jag har försökt gömma mig
bakom lager efter lager
av mörkt smink

men det är som att
du ser igenom
ändå

som att du ser
mina patetiska försök

att fly undan sanningen.

Ville bara att du skulle veta
att sanningen,
det är ju du.

Och att jag många gånger försök glömma
dessa evigt leende ögon

som om jag skulle kunna glömma
hur glittret
från dig
smittade av sig
på mig

Ville bara att du skulle veta

att regnet kanske slutar falla,

men inte jag.