Jag såg dig
vid randen av min ångest djupa avgrund
jag förlorade mig i dina ögons historia
som eldflugor dom invaderade min trasiga själ

Vid kanten jag satt, liten och rädd
i skuggan gömd för omvärlden
du tog stadigt min darrande hand
och blint jag följde dig i tysthet ut ur mörkret

Vi vandrade sakta i grönskan
och kronbladen slog ut i blom vart vi än ämnade gå
ljusskygg och irriterande nervös
jag till slut lade mig i det böljande kittlande gräset


Omedvetet du hjälpte mig att stå
ängsliga ben som en nyfödd
på nytt jag började se livet i andra vinklar
en skapelse vackrare än aldrig förr

Du fick aldrig veta vad du gjorde för mig
idag du är en vandrande skugga
en osynlig närvaro som värmer mitt blod när jag fryser

allt och inget
jag älskar dig mer än någon kan se och känna


Du såg mig där i natten
och jag för alltid tackar dig i tanken
du är en stjärna på min himmel
en saga för min framtids barn

jag för alltid håller dig
stadigt i mitt hjärta