Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Jag ser dig (sonett)

Jag ser dig, och jag sträcker ut min hand
I dina vackra ögon vilar tiden
Just när jag når dig, kära, kommer friden
och all min oro blir till grus och sand

Emellan oss finns enkla, lätta band
långt finare än guldbrokad och siden
Vår kärlek är en flod, vi badar i den
och älskar varsamt på den flodens strand

Och ännu djupt i sömnen ler du, kära
Bak ögonlocken ser jag glädje dansa
Jag kysser dina läppar ömt och lätt

Och jublar över att få vara nära,
få se dig, ha dig, att ditt liv bekransa
med enkla ord, att ge dig en sonett




Fri vers av Tingsta
Läst 577 gånger och applåderad av 3 personer
Publicerad 2007-06-28 14:41



Bookmark and Share


    © Birgitta Wäppling VIP
Otroligt vacker och välskriven sonett. Applåder och bokmärker!
2008-04-24

  Jan Linderoth
Bara en kvinna med mycket stort hjärta kan lyckas med att ta emot de här orden!! Men du ger henne dem på ett känsligt varsamt sätt, så det blir nog inga problem!
2007-06-29
  > Nästa text
< Föregående

Tingsta
Tingsta