Släpande ljudlösa steg

går sakta

över den regnsvarta asfalten.

Ett hängande hjärta

plogar sig fram igenom

de djupaste pölarna.

Dunk, plask dunk, plask.

Faller på trasig trottoarkant

med skrikande knä

och hjälpen kommer fram till resterna.

Hjälpen stannar

rynkar på näsan

därför att han luktar illa

luktar bort.

Dunk, plask dunk, plask

Häpen över att han som fallit

han som alltid varit fallen

faktiskt har ett hjärta

Stirrögon står kvar

och funderar skräckslaget på

vem som nu blir nu sämst.

Dunk, plask dunk, plask...