Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Mamma, nalle har ramlat

Mamma, kommer du ihåg hur rädd jag var om den,
bar den alltid med mig för att inget skulle hända den?
Min älsklingsnalle med svarta knappögon och mjuk päls.
En dag åkte vi till mormor och jag glömde nallen där.
Minns du hur jag grät hela vägen,
och du till slut fick åka tillbaka för att hämta honom?
Kommer du ihåg när jag ritade på väggen med ditt läppstift,
och sa att det var Nalle som hade gjort det?
Mamma, kommer du ihåg att du fick tvätta honom flera gånger om,
för att få bort det där läppstiftet?
Kommer du ihåg när jag lärde mig att cykla,
och Nalle fick vänta där framme?
Minns du, att jag inte hade lärt mig hur man stannade?
Kommer du ihåg hur han gick mitt itu, och allt var mitt fel?
Minns du att jag grät, i flera dagar efteråt?
Jag satt brevid dig, och höll dig i handen,
medans du fick laga nallen med en hand.

Mamma, varför finns du inte här?
Nallen har ramlat, och du måste sy ihop honom.




Fri vers av RutigKjol
Läst 897 gånger och applåderad av 16 personer
Utvald text
Publicerad 2007-07-30 14:05



Bookmark and Share


  julia.s
oj, jag har inte kommenterat den här!
men jag bokmärkte den för ganska så länge sen. den är fortfarande lika fin ska du veta.
2008-11-17

    mr cloud
såå bra !
älskar slutet, och början och,
jag älskar allt !
en väldigt bra text början till slut !
2008-08-04

  Jorska
Fann dina rader via någons favoriter. Jag är sååå glad över det =)
Underbar text, kärleksfull och härligt medryckande. Dina ord känns verkligen...
2007-10-26

  pinkbubblegum
Alltså, nu kommenterar jag den här texten en andragång! Den är bara så himla bäst! Du skriver ju urvackert, alla dina texter! Speciellt den här! Jag förstår inte hur du kan skriva så bra! Jag får nog aldrig nog av den här dikten, som är den vackraste jag läst! Om det skulle gå så skulle jag ge dig 1000 applåder! *Synd att det inte går, APPLÅDER!* Och du vet att jag finns här för dig<3
2007-10-17

  Maria Ingridsdotter Viklund
ont ord, mycket bra skrivet!!
2007-10-15

  SylviaPlath
väldigt sorgligt, men fint skrivet, tyder på en saknad, som inte kan beskrivas...
2007-10-15

    White as a star
Sorglig så det ryser i mig... Applåd.
2007-10-15

  Nicklasb
Jösses! Den här dikten var i särklass den vackraste sorgsna dikt jag läst.

Slutraderna riktigt skakade om mig men jag blir tvungen att bokmärka den.
2007-10-09

  pinkbubblegum
Du, jag ÄLSKAR dig och den här dikten! Men, jag lovar, det är den vackraste dikt jag läst!<3 Jag kan läsa den om och om igen, och få samma känslor!<3 Jag tröttnar aldrig!<3 Skriv mer dikter, för alla vill läsa dom, speciellt jag.
<3Puss&kram<3
2007-10-04

  Felzu
Här kom sån där \"Ett inre Titanic\"-magi igen (den borde du lägga ut här också, förresten). Det känns så äkta ända från början, med alla minnen med Nallen. Och det är bara helt genomgulligt. Och sen kommer det där slutet, så plötsligt, och man kan plötsligt börja tänka på annat också, inte bara på Nallen. Det finns ju så mycket annat som kan ramla och gå sönder.
Inte konkret kanske, men.. Jag börjar tänka på vänskap, och hur det var när man var liten. Om man var i strid med en kompis, så gick man till mamma och grät lite och oftast blev det bra nästa dag. Men det är ju inte alltid så enkelt sen, när man blir lite äldre.
Jag vet inte om det var meningen att man skulle tänka vidare sådär, men det gjorde jag i alla fall. Hur som helst, så var dikten jättebra. Du har blivit bra på att skapa magi med ord :\')
2007-10-04

  tjort
Jag började nästan gråta där på slutet.
Väldigt fin text!
2007-09-06

    ingvar VIP
Mycket, mycket bra! Applåd!
Ingvar
2007-09-03

  Bjarne Nordbö
Gör som MissLina hon vet ju bäst. Tokmärker. Lysande text du fått till här. Hur har jag kunnat missa denna.
2007-08-31
  > Nästa text
< Föregående

RutigKjol
RutigKjol

Mina favoriter
En narr i sorgsen takt.