Bara gå

 

Mitt hjärta vill inte veta

mina ögon vill inte se

för det du försöker säga

det låter jag aldrig ske

 

Jag hör att du väger orden

jag vet att du har det svårt

jag anar ditt stora vemod

men värjer mig tyst och hårt

 

Jag dröjer mig i din skugga

där kärleken stannat kvar

där drömmarna ännu lever

och stunden bär alla svar

 

Mitt hjärta vill inte veta

nej vill inte alls förstå

så lämna mig utan avsked

ja gå älskling bara gå

 

Bs-07

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fri vers av Bodil Sandberg
Läst 718 gånger och applåderad av 21 personer
Publicerad 2007-08-09 09:24

Skriv ut
Spara som PDF

aol så vemodigt slute var så grymt bra 2007-08-20

Nina V A Uppbrott o avsked och den där känslan att man bara inte vill acceptera! Ja, du för fram känslan ack så mjukt och ändå så att richter-skalan ger utslag, för det här känns och känns igen! Den faller som varm lemonad genom strupen i sitt flyt. Sånt otroligt känsloanslag din penna burit Bodil, superlativ så klart! 2007-08-14

Maud Li Du skriver så lätt och luftigt om tungsinnet - så att det bara strömmar in i en! 2007-08-13

Karin Rosberg Vemod, vemod och rik på känslor, det vi inte vill höra,veta har du lagt oanade krafter i ord på.Helt klart stark..............rakt in i hjärtat!! 2007-08-13

Marita Walldén Rysningar och ledsamhet sprider sig i kroppen och stegras ju mer man läser. Väldigt bra skrivet, så där så att det träffar en rakt i hjärtat och man känner massor. Tack för att du berörde mig med dina ord. 2007-08-13

Eline.P Sorgsen POESI rakt in i hjärtats alla skrymslen! 2007-08-12

Nicklasb Jösses, den dikten var mäktig. Otroligt bra flyt och man kunde nästan ta på vemodet. 2007-08-12

Thommy Din dikt känns stark och vemodig, Din konst att leka med orden tar oss till höjder av sällan skådat slag, ack om vi alla hade din vokabulär. Jättebra. 2007-08-12

tingeling En av de bästa du gjort - mästervärk. Du fångar det så bra, och rimmen är perfekta så som de är. Den skiljer sig från de andra och Jag gillar den skarpt! 2007-08-11

Ti-elina Oj, vilken stark text. Jag fick den där magkänslan och en krypande ångest och känner verkligen igen mig. Riktigt bra skrivet! 2007-08-11

Jaramald Så otroligt lätt du klär känslor...den här var väldigt starkt! Det klumpar sig i halsen. Bokmärker för att lätt kunna återgå till denna text! 2007-08-11

Patrick K Detta måste vara bland det bästa jag läst av dig, underbart bra! 2007-08-09

Bögen Bodil i bästa formen! Och så vemodigt... (nu blir jag nog sittande inne hela dagen) 2007-08-09

legolas Nog det bästa jag läst av dig ! Det vill inte säga lite. Stående applåder !!! Känslor så vackert förmedlade. Denna text tog verkligen tag i mig. Bravo ! 2007-08-09

ej medlem längre en klar insikt och vilket språk sen? Och rimmen är jag grön av igen... Strålande Bodil!! 2007-08-09

Antropofagen Mycket aska och ändå lite Fenix känner jag. 2007-08-09

Maria Malm Sorgligt och vemodigt om avsked, som var oundvikligt. 2007-08-09

Åsa Gustavsson Förfärligt bra skrivet. 2007-08-09

Catrin När avskedet inte ens kräver en förklaring då är såren så djupa att inget ändå kan läka och lindra... sorgligt men samtidigt någon slags acceptans om det oundvikliga. Välskrivet som alltid, tack. 2007-08-09

Lena Renman Huga vembodsknäckande svårt hårt ont och så väl skrivet! Lena 2007-08-09

ej medlem längre Så är det... att vi nog inte vill se... Vemoder knackar på min dörr! 2007-08-09

stella Kärlekens tragiska sida. Skickligt framställt! 2007-08-09

devilsangel Här känns smärtan djupt in! Och förtvilan, maktlösheten..Det gör ont att läsa...När ett avsked är nödvändigt för att kunna andas igen, då har man blivit sårad...Starkt och vackert min vän! 2007-08-09

© anakreon Ej mycket kan plåga en sargade själ mer än krystade ord vid ett tungt farväl. Carl-Erik 2007-08-09

Anders P Uppbrottets vemod ömsint skildrat. En sång? 2007-08-09