När molnen skingrat sig
ligger sjön som en spegel
Solen går ner när den går upp
dag är förenad med natt
Här i gränslandet till
midnattssolen

När solen sakta vänder uppåt
ligger sjön som sköraste kristall
Älvorna bjuder varandra till dans
firar att regnet äntligen slutat
Här i gränslandet till
midnattssolen

När morgonljuset återvänder
ligger sjön med krusad yta
Svaga morgonbrisen smeker
mellan grönklädda berg
Här i gränslandet till
midnattssolen

När solens strålar värmer
ligger sjön som en dyrbar juvel
Från ängens våta grönska
ångar förföriska dofter
Här i gränslandet till
midnattssolen

När magiska krafter viska
ligger sjön mörk som sammet
Då älskar han sin kvinna
bortom tid och rum
Här i gränslandet till
midnattssolen