Du gråter min vän över dagar som svunnit
tårarna faller som regn på din kind
du gråter min vän för att sommaren flyktat
hasteligt bort i förgängelsens vind
Du kryper intill mig och viskar så sorgset
att aldrig du känt sådant vemod förut
att mörkret och kylan har kuvat din lycka
belägrat ditt hjärta och segrat till slut
Men ser du då inte hur gryningen vaknar
hur morgonen skänker sin renaste tröst
hur rymderna gnistra och skyarna flamma
när stunden bär jubel ur längtande höst
Så gråt inte mer över dagar som svunnit
för tusende dagar skall komma igen
och framtiden väntar dig härlig begärlig
om det är din önskan min älskade vän
Bs-07