Jag bryr mig inte om hur det blir
skiter i hur det skrivs

När jag föddes bodde vi i ett litet hus
men vi blev för många och fick flytta
Jag var nio månader och vi
fick hyra ett rött underbart hus med
blåsvarta köksluckor, vedspis och gamla
fönster med rinnande glas

I tolv år levde jag i huset

Där har jag alla mina bästa minnen
och mina värsta
Dem där vi lekte, åt, somnade framför brasan
målade, gick i skogen, klappade katter
bråkade, körde cross, spelade innebandy
blev bitna av myror, föll i bäcken, klättrade
bland höbalar, hade höns, taxar, kanin,
klättrade i träd, åkte pulka, byggde kojor
ordnade spökkvällar, läste sagor, fångade ormar

Nu brinner huset
brinner upp, varenda rum
Mitt rum med ljusblå tapeter och vita fåglar
Mina gula trägolv med breda springor
Mitt leksaksskåp med dörren som
vi satte på varje vår då göken gol
Min trappa som jag ramlat nerför
Min utsikt från andra våningen
Nu brinner det

Tack älskade lilla hus
för att vi fick bo hos dig
För att vi fick vara lyckliga och olyckliga
hos dig
För att vi fick vara människor hos dig

Tack