Hennes tysta ord gav en bild i mitt inre
en bild hon hade målat utan pensel
utan penna ,
det var det hon inte berättade
jag lärde mig att höra
det var de ord hon inte gav mig
som jag lärde mig att fylla i
Det var hennes tysta timmar
som gav mig hennes innersta ord

Hon målade en bild till mitt hjärta
om sin egen smärta
det var det hon målade utan pensel
,utan penna
som jag lärde mig att se bäst
Det var hennes vackraste bilder
hennes naknaste sanningar
som hon gav i sin tystnads timmar

Hon lärde mig tolka det enklaste
hon gav mig det vackraste
en människa kan ge
sina innersta känslor
sina tystaste ord ,det var då hon sade
det hon tänkte i sitt hjärta ,Då förstod
jag hennes bäst

© ingridmaria