Grävde upp
skockorna

stöttade
solrosorna

flyttade
violerna

och

gick hem
till mina tomma
små rum

för att se på
när skockorna
mörknade
oätna

07.09.11

Fakta om skockor

Jordärtskockan kommer ursprungligen från Nordamerika och har via Asien kommit till Europa på 1700-talet. Det finns upplysningar om att man började odla jordärtskockor i Skandinavien omkring år 1800. Linné lär ha propagerat för jordärtskockor men eftersom potatis var mer lättodlad och gav större avkastning blev skockorna utkonkurrerade.

Idag är yrkesodlingen i Sverige mycket liten, men odling av jordärtskockor förekommer i hemträdgårdarna där den också kan utveckla sig till ett besvärligt ogräs. Själva plantan som är flerårig kan bli upp till 2 m hög. Skockor har lång växttid och skördas sent på hösten.

Knölarna bildas i spetsen av korta, underjordiska utlöpare. De innehåller inte stärkelse som potatis utan inulin, som är uppbyggt av fruktosenheter. Detta har betydelse för diabetiker.  

Jordärtskocka har en naturligt hög halt av fruktooligosackarider (FOS), kalium, fibrer och vegetabiliskt protein. Upp till 70 procent av denna produkt består av FOS.

FOS är naturligt förekommande kolhydrater som i små mängder finns i grönsaker, bland annat jordärtskocka och lök, samt frukter och spannmål.

FOS är mat för de nyttiga tarmbakterierna bland annat bifidobakterierna och vissa lactobaciller som acidofilus. De "farliga" tarmbakterierna som E. coli. clostrida och salmonella etc. kan inte utnyttja fruktooligosackariderna.

Forskning har visat att de nyttiga tarmbakterierna ökar vid tillförsel av FOS. Jordärtskockan är därför ett perfekt tillskott för att gynna tillväxten av de nyttiga tarmbakterierna.