Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Norrländsk vinterkyla anno 1973


Det är kallt ute nu
omkring tjugosju

sådan temperatur
tar sig rakt igenom kött
fryser stelnar själsfigur
isigt blod ej längre blött

vild och våt igenom kall
fann du mig på vinden
svepte filtar om mig all
smekte mig på kinden

själens lungor tinas upp
håller hårt omkring din kropp
inte ensam denna stund
inte mörkrädd sov en blund

känner doften av ditt hår
gråter liten bortvänd tår
tänk så kallt kan bli så varmt
håller dig så sant

 

1973

 

På en skogsväg, en vind, i ett brev, på telefon där och då här och nu finns kanske du.




Fri vers av Lena Renman
Läst 230 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-09-12 10:47



Bookmark and Share


  Christer Eriksson
en lätt rimmad poesihistoria med ett skönt flyt. bilder av knarrig vind och ensam flicka som blir tröstad. rimmningen var speciell och det är inget negativt. tvärtom bra..
2007-09-12

  katt.inc
Fint och varmt diktat om inre och yttre kyla.
2007-09-12

  Erik L
Fint och persoligt diktat.
2007-09-12

  Maria Zena Viklund
mycket vacker!
2007-09-12
  > Nästa text
< Föregående

Lena Renman
Lena Renman