Mitt liv faller isär
Det spelar ingen roll hur mycket jag än skär och skär
Hur mycket det svider, hur mycket jag skriver
Hur mycket blodet än rinner, det går inte att övervinna
Det smärta jag har, som repar mitt liv, i hårda tag
En tår, läker inte mina sår
Hur många det än är, det här är och vad det än bär
Så kommer jag inte finnas kvar, det här är för långa drag
I mitt liv finns saker jag inte kan, förutom att jag har er som kan ta min hand
Men det kommer inte räcka till slutet, för tunna trådar bär på mitt liv
Skära, så små
Många små hål, fyller ut mitt hjärta, som en strid i krigets mörka dagar
Blodet spills som regnet faller på min kniv
Stora som små kliv, kommer inte längre, inte fortare mycket mer framåt
Livet, är till för att delas med andra, varför inte ge mitt liv till någon som värkligen vill ha det, som kan leva det lyckligt och bra, istället för att jag
Ska vandra omkring, i skuggan av olycka Och med smärta på mina armar
Livet faller isär
Varför inte ta mitt liv, och leva lungt i döden?