Tystnad som gör ont
Pandoras aska
Jag har satt dig på piedestal
Just nu vill jag bara riva ner dig
Som ett gammalt inventarium
har du börjat damma igen
Jag kan inte bestämma mig
Ska jag slänga ut dig
eller kanske bara möblera om lite…
Ner från piedestalen skall du
Det är en sak som är säker
I min mind-map står ledord som;
vägledande, trygg, modig,
världsvan, stark och omdömesgill
I mitten står Du och strålar som en sol
i mitt universum
Astrologi är uppenbarligen inte min starka sida.
Jag borde ha riktat min stjärnkikare åt ett annat håll.
Fragmentariska bilder svävar
som satelliter runt min planet
Men jag ser inte längre vad de föreställer
Ser bara orden
EGO
RÄDD
SNÅL
INSTÄNGD
och
OMEDELSAM
Önskar jag kunde
lägga mina händer på dina öppna sår
Sluta dem med min andedräkt
Så som du öppnade upp mig
Men du var den som helade
Hade kraften
Nu finns bara aska kvar.
Vart tog du vägen…?