Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

Lilla mamma


Min lilla mamma varför fick du inte leva

så att du fick se dina älskade barnbarn bli stora?

Varför var det skrivet i stjärnorna

att just du skulle dö och inte få bli gammal?

Jag blir så avundsjuk när andra talar om allt som de gör

med sina mammor

som fortfarande finns i livet

Då gör det ont i mig



Min lilla mamma varför fick du inte vara kvar

så att du fick skörda allt det fina

du hade sått under ditt liv?

Så att du fick njuta av att vara pensionär

och göra det du drömt om

efter ett strävsamt liv?



Varje år på din dödsdag

tänder jag ett ljus

och hoppas på att ljuset

ska lysa ända upp till dig

för säj mig

du tittar väl ner på oss från din himmel

och vakar över oss?

Den tanken ger mig tröst i allt det tomma


Men när jag sluter mina ögon

för att sova

när kvällens timma är sen

då ser jag hur du står där i köket

hela ditt ansikte ett leende

välkomnar mig

när jag slänger min skolväska på golvet

och springer fram till dig

jag sluts i din famn

lukten av nybakade bullar fyller min näsa

och då,

då är jag är hemma...




Fri vers av Aurora Borealis
Läst 709 gånger och applåderad av 2 personer
Publicerad 2007-09-22 17:55



Bookmark and Share


    ej medlem längre
riktigt vackert, en tomhet som sitter djupare en någon annan, en så stor kärlek som inget annat kan fylla :)
2007-11-17

  M i mm i
Gud vad fint!
Det påminner mig om min mammas ord varje dag.
När vi grälar och jag tänker: Jag måste bli vän med henne före jag går, tänk om hon dör medan jag är borta.
2007-10-24

  Gunwale VIP
En mamma försvinner aldrig! Själv hör jag en skolväskas duns ibland, på hallgolvet. Barnet försvinner aldrig heller.
2007-09-22

    Issand.
för sorgligt
starkt
2007-09-22
  > Nästa text
< Föregående

Aurora Borealis