Hon sitter ensam på första raden
När lektionen börjar
Med pennan i högsta hugg
Och blanka papper framför sig
Så sorgligt
Så tragiskt
Hon kommer aldrig klara sig

Det är en fråga om att överleva
Att jaga eller fly
Att slå på dom som ligger
Hellre än att vara den de sparkar på

Hon sitter ensam på sista raden
När lektionen börjar
Stirrar omedveten ut genom fönstret
Skriver inget i sin bok
Ljuset i ögonen har slocknat
Och ersatts av likgiltighet
Så sorgligt
Så tragiskt
Hon har hittat ett sätt att klara sig