Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

och efter dig återigen du.



just
när du
slocknat
som en röd
sol
i natten
kommer du
smygande
som rök
ur aska.

och just
när jag
glömt
färgerna
i din blick
kommer du
för att erinra mig
om skönheten
i
mitt lidande.

förgäves
döljer jag
mitt innersta
från dig

när du vandrar
genom
mina drömmar.
när du vandrar
mellan
mina väggar.

och skulle jag
inte
känna igen
din röst
skulle jag tro
att du var
kärlek

och skulle inte
smärtan
avslöja mig
skulle jag tro
att den var
evig.

vart
jag än
ger mig av
skyndar du
att vända
alla
mina skyltar
så att samtliga
visar
vägen tillbaka
och
för mig
till dig.

efter dig
återigen du.




Fri vers av AneLa
Läst 478 gånger och applåderad av 5 personer
Publicerad 2007-09-28 15:27



Bookmark and Share


  Sländan
Du är så bra på det här, det sköra och ömtåliga. Tycker om!
2007-09-28

  Björn Donobauer
...efter dig, återigen du... så enkelt så innerligt avskyvärt sant.. bland det mest kompakt läsvärda jag sett.. du har greppet vännen....
B
2007-09-28

  Freeman
Fullkomligt älskar denna!

\"just när du slocknat som en röd sol i natten, kommer du smygande som rök ur aska\"...detta stycker är fantastiskt, liksom resten som man slukar i ett nafs!
2007-09-28

  Bjarne Nordbö
Om den här kan man säga mycket, det ska jag inte göra. Applåd och tokmärker såklart. Det säger allt. MVG:
2007-09-28
  > Nästa text
< Föregående

AneLa
AneLa