Du är rädd att jag ska se dig gråta,att jag ska se en tår krypa ur din ögonvrå och falla likt en glaspärla mot marken och krasa.

Du är rädd att jag ska finna en spricka i din fasad ,att jag ska finna en svag punkt i ditt inre rum.

Du är rädd att jag ska se in i dina ögon ,se din inre spegelbild ,att jag ska upptäcka Ditt sanna jag.

Din smärta stänger du in i ett sorgset hjärta,du låter tårarna bränna i ditt inre likt svavelsyra ,du låter ilskan spinna sina trådar till ett nystan ,du vågar inte skrika, inte gråta ,du är rädd att jag ska finna en spricka i din fasad om du visar ditt egentliga jag.

Men jag har hört din kvävda gråt,sett din dolda sorg ,känt din isande smärta,du kan inte lura mig,inte mig ,jag ser ändå.