För att stå kvar när åskan slår ner
Kunna stå i regnet, även om det känns som sten faller ner
Kunna känna tårar, men ändå stanna kvar
Försöka minnas livet, som det var i dess lyckas dar
Bli ihåg kommen som en stjärna, och inte som luft
Jag shar stått här länge, fast klistrad men endå som bara luft
Känner min smärta, såra mig djupt
Mina tankar, och drömmar dom skärs med spjut
Men för att inte visa, och inte såra
Döljer jag mitt.
Och jag vill även hjälpa, och kunna andas fritt
Inte tänka på luften som förorenar mig
Mina drömmars djup, jag älskade ju dig
Men du pressades bort, du sårade mig
Och lika så, förintade jag dig
Jag står här, lika fast som förr
Tänker inte ens försöka tänka, att allt ska bli som förr
Mitt hjärta står fast, och vänder ej om
Vill du komma tilbaka, så visst
Men räkna inte med att jag vänder om
För något jag vet, aldrig bli bra
Som mina ungdomms dar, står jag kvar


/ Sabbe