Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

orkar inte…

jag vill så gärna se
den kvällsblånande himmeln
när solen glödande
sätter eld på trädens toppar
den glittrande sjön
med mannen i sin eka
rofyllt fiskande

men jag orkar inte...

jag vill så gärna se
när morgonrodnanden
sakta sprider sitt ljus
höra fåglarna vakna
känna den underbara
doften av morgonkaffet
komma från köket

men jag orkar inte...

jag vill så gärna ge
ge nytt liv
ge ömhet och omvårdnad
ta hand om och skydda
ge kunskap och upplysning
ge och ta emot
oändlig gränslös kärlek

men jag orkar inte...

jag låter mitt huvud
sjunka djupt ner i kudden
ögonlocken är blytunga
det sista jag känner
är hundens kalla nos
mot min kind
katternas mjuka spinnande...




Fri vers av Annette Andersson
Läst 409 gånger och applåderad av 7 personer
Publicerad 2007-10-04 21:15



Bookmark and Share


  KonstigaKatter
Att skriva om morgonkuddemagnetism på så vackert sätt är konst:)
2007-10-24

  Vilsen Annette-hittar vägen
Mycket stark känsla i dina ord!
2007-10-14

  Yvonne
Fin och speciell dikt, men man kan känna igen sig. Suckar själv många gånger och säger just - jag orkar inte.
2007-10-06

  Michaela Dutius
Du har fått fram någonting mycket speciellt...vardagligt måhända... men med en doft av djup
2007-10-05

  drakbruden VIP
Är inte livet så, oftast orkar vi inte....men vi orkar alltid uppleva det lilla!
2007-10-04

    sunnanvind
Lilla vän...suss!
2007-10-04

    eva m h
Sov gott!!
2007-10-04
  > Nästa text
< Föregående

Annette Andersson
Annette Andersson