Tanken på existens
känns som en pulsernade krypning
Allt stannar upp
men runtomkring mig;
hysterisk rörelse

Det enda som känns
är nån slags rytm
Pulserande
Och snart
drabbas jag av tanken
överflödighet

Jag snuddar vid ordet
Oundvikligt
Sedan spärras utgångarna
Flyktförsöken kittlar obehagligt

Tankar i överflöd
Människor i överflöd
som vandrar och förgår

Vissa har svårare än andra
att särskilja egna beslut med andras
Rycker otåligt och förhastat åt sig facit
där endas ett svar betraktas som rätt

Rörelser runtomkring rusar
snubblar och river sönder ord
Vad har de jäktande stegen för mål?

Tankar kan byta banor
Men samtidigt fortsätter kroppen i samma som förut

Mitt bland alla rusandes uttryck
står jag och ler
Äntligen löste jag en gåta
Svaret står på baksidan