Poeter.se logo icon
Redan medlem?   Logga in




 

I Din sårbara nakenhet

Jag ångrar mina ord...
Förlåt!
det var aldrig rätt av mig
att slänga min egen sanning i ansiktet på Dig
där du satt helt tyst
i Din sårbara nakenhet...




Fri vers av Regndanserskan
Läst 379 gånger och applåderad av 1 personer
Publicerad 2007-10-18 11:57



Bookmark and Share

  Serapis VIP
Omdöme:
Du får verkligen betoning på ordet \"förlåt\", genom att ställa det på en ensam rad. Kanske vore texten än mer effektfull om vore den centrerad? Versalen på pronominet \"du\" gör det tydligt att du riktar dig till en särskild person vid ett särskilt tillfälle. Ändå är situationen i sig något vi alla upplever.

Reflektion:

Reflektion betyder ju återspegling. Återspeglar gör nog inte en person i sin \"särbara nakenhet\". Då är hon som ett svarthål som bara tar till sig. Alla kan vi ta på oss profetens roll. Motsatsen är att bli den missförstådde helige dåren. Två sidor av samma mynt, där den ena är extrovert, den andra introvert. Båda är lika fel. Det är balansgången mitt emellan som är det väsentliga, tror jag.
Du gör helt rätt i att söka försoning genom önskan om ett \"förlåt\".
Dialog är alltid ömsesidig. Monolog är ensidig.
2007-10-18
  > Nästa text
< Föregående

Regndanserskan
Regndanserskan