Som om de där orden som du viskade till mina sinnen var de sannaste ,som om din smekning mot min tårade kind var en beröring ,som om du kysste mig med kärleksfulla kyssar ,som om isen kan smältas av starkare köld. Du var så bra i ditt skådespel ,du lurade publiken ,spelade för mig ,men bara en roll ,som inte var du. Du höll min hand så många kvällar , log mot mig och du trodde att jag inte skulle se hur falskt ditt leende var ,hur osant varje ord du gav var. Dina rosor var aldrig kärlekens rosor ,de var taggiga rosor, dina kyssar var inte varma kyssar de var som frostens kyssar, dina vackra ord ,var inte äkta. Den kärlek du gav stal du tillbaka ,jag sveptes med i valsens vilda vind ,men du gav mig tårar på en våt kind ,din kärlek ger jag inget för . När du öppnar en dörr är det aldrig för mig ,det är för den roll du spelar ,när du ger mig en gåva är det för dig själv du gör det ,när du kysser mig är det för att det ska se ut som om du älskar mig ,men jag har sett igenom dig ..du kan inte spela mer för mig.